Samson came to my bed, told me that my hair was red. Told me I was beautiful and came into my bed. I cut his hair myself one night, a pair of dull scissors in the yellow light. And he told me that I'd done alright and kissed me 'til the morninglight.
Då vart man senil-Sofi än en gång. Jag vet vart jag bor, men inte mycket mer. Ha överseende för jag har noll koll på läget! Men jag vet iallafall att jag heter Sofi? Eller?
Och jag tror fortfarande att den bästa medicinen är skratt!
Kommentarer
Trackback
