So if your ever lost and find yourself all alone, I'd search forever just to bring you home. Yes I'd come for you, no one but you, but only if you told me to. And I'd fight for you. I would lie, it's true. Give my life for you. You know I'd always come for you. No matter what gets in my way as long as there's still life in me. No matter what, remember you know I'll always come for you. I'd crawl across this world for you, do anything you want me to.
Det finaste en livs levande varelse kan säga till mig har jag fått höra.
"Om jag hade varit din far hade jag aldrig släppt taget om dig! Det hade varit en ära att ha en sådan fin dotter som dig."
Man kan kalla det där ögonblicket för total lycka. Och det känns så fint att ha en skyddsängel bara ett samtal bort. Tack för att du finns!
Even with our fists held high, it never would have worked out right.
Att vara blåögd och naiv är inte till ens fördel. Speciellt då man får skjuts hem av en tidigare vän, äter middag ute på balkongen och märker då att denna "vän" är hög som jävla Mount Everest. Tjabba-tjena, mittbena och dra härifrån! Man ska alltid lita på magkänslan och man ska alltid ringa efter förstärkning. Live and learn.
Det blir mest en massa prat, om plugget och pop och bio såklart.
Vi hade rätt så roligt i lördags!
I watched the lying, turn into hiding.
If you ask me too, I'm gonna buy you a mockingbird. I'm gonna give you the world. I'm gonna buy a diamond ring for you. I'm gonna sing for you. I'll do anything for you to see you smile. And if that mockingbird don't sing and that ring don't shine, I'm gonna break that birdies neck. I'll go back to the jeweler who sold it to you and make him eat every carat, don't fuck with him.
Imorse klockan 08:00 for bussen från Skellefteå med ett gäng tokar! Och så blev vi ett studiebesök, på PMU i Umeå, rikare. En mysig hel-dag med några av mina sötnosar. Vi fick tillochmed sitta i solen en stund och bara njuta. Men större delen av dagen gick jag bakom Mats och kunde inte slita blicken från hans rumpestump! Nä, skämt åsido, vi hade det himla bra med många skratt och samtal som jag kommer stoppa i ryggsäcken och bli betydligt rikare av. En mycket fin reskompis helt enkelt!
Egentligen är det konstigt att det bara är jag som är såhär smart.
Bilden talar väl kanske för sig själv. Jag är förmodligen inte den vassaste kniven i lådan?
"Sassa brassa...hejarramsa!"
Söndagen spenderades i Holmträsk, mitt andra hem. Där skulle vi ta fram husvagnen, men det slutade med att mamma jobbade och jag socialiserade med invånarna. Jag fick tillochmed, med Jockes hjälp, släcka min ret-törst. Han är helt enkelt min ofrivillige bror. (Jag säger inte vem av oss som tycker att det är frivilligt att vara syskon. Dock har jag en känsla av att Jocke-ponken får dras med mig i resten av hans liv. Ha-ha!) Dessutom, till min förfäran, insåg jag att morbror Stefan är brunare än mig. Och vi som ingick i en pakt; "albinos for life". Måste nog börja knåpa ihop ett hat-brev till den där karln? Inledningsvis ska det stå; "Ajja-bajja". Jag känner mig otroligt skräckinjagande.
Men åter till dagen. Såhär fint hade vi det.
You're the light at the end of the tunnel, the break of the day after the darkest night, chasing all the evil away. You're my flowers and sunshine, cherries and red wine. Diamonds they can't find shining through hard times. You're the angel on earth, the reason to keep on going. You're my light in the dark. The first star in the sky and the last to leave, and when I'm traveling through the night I feel your light on me. She's an angel, working on God's train.
Hanna och hennes sambo Oscar är så coola att dom har skaffat en hund som de döpt till Hans.
Hans kan även gå under kategorin; dörrstopp. Sjukt ballt!
Hans kan även gå under kategorin; dörrstopp. Sjukt ballt!
If I go crazy then will you still call me Superman?
"Hej på dej. Vet du att du är en underbar pärson och mäniska. Kram Mats."
Med diverse stavfel. Man har ju en rätt så söt vän på praktiken.
Oh, this is almost as intense as that time I forgot how to sit down!
En tröttsam dag ska helst inte avslutas med att en kvinna i femtioårs-åldern säger till mig att jag inte borde skylta med mina insulinsprutor i lunchrummet. "Det finns ju faktiskt...sånna hära...narkomaner här!" Och efter det fortsätter hon: "Jag brukar gå in i omklädningsrummet och ta min medicin i smyg. Jag menar, de kanske kan bli sugna på att börja om med droger, då de ser dina sprutor!"
Idiotkärring.
Men jag svarade med hög och bestämd röst att det är nog jävla jobbigt som det är att dras med sockersjuka, att jag har fått lära mig att jag ska sluta skämmas över min jävla sjukdom, att jag har annan jävla skit att tänka på. (Fast jag svor betydligt mycker mer.) Ropade dit "my new BFF on the job" och frågade om han blev sugen på att ta en sil då jag tar fram mina sprutor vid lunchen, eftersom han numera är ren men har haft drogproblem sen han var elva år... Han kramade då om mig och sa: "Det spelar ingen som helst roll att du tar din medicin framför mig, det rör mig inte i ryggen. Gör det som känns bäst för dig, och var den du är eftersom du är så fin."
Sen gick vi och stämplade ut för dagen och han sa att det var längesedan han hade känt sig så arg på en annan människa. Jag har nog en bra skyddsängel i ett hav av diverse idioter.
Jag hoppas verkligen inte att jag gör offentligheten illa till mods eller att jag börjar skämmas igen för mina sprutor.
I'll do anything for you to see you smile.
Jag tycker verkligen om det här med mail!
Enough for a beautiful day.
Att vara i Kvarnfors för att jobba med att kapa och stapla ved är en hit! Oj vad kul det var! (Och ja, det är verkligen min egna skostorlek på bilden, jag har absolut inte lånat stövlarna av Mats.)
Jag tycker inte om den där konsistensen.
...säger min vän om ett klädplagg. Och den fantastiska vännen heter så mycker som Lovisa. Henne hade jag äran att vara med hela torsdagen lång! Eller iallafall större delen av dagen.
Vi handlade, gjorde middag, bakade, och myste framför en film medan vi åt det kladdiga vi hade bakat.
Oj så mysigt vi hade det!
Even the wrong words seems to rhyme.
Onsdagsförmiddagen spenderades på Lilla Marie med min Eva, vi satt och kärleks-grälade en stund.
Sen blev det vidare till Kanal för att ta ett långt och smärtsamt farväl av Linnsa,. som ska gå bartender-utbildning i solen. Henne tycker vi inte riktigt om för tillfället. Så där satt jag och tryckte pommes i all förtvivlan medan Linn och Linnéa dunkade Justin Beiber. Till min räddning kom mannen, som gav mig hans hjärta, och gav mig en puss rakt på munnen. (Eller det kanske inte kallas räddning?)
Hon gjorde tillochmed en snopp av förklädet åt mig. Oj vad stolt jag blir!
Även på kvittot tydligen...
Outlaw gentlemen.
Jag har fått en liten present av en praktikantkompis, det han nog var mest intresserad av var en tack-kram. Och jag lovade att försöka sluta få honom att rodna. We'll see about that.
Sen i eftermiddag samstrålade jag och min fina vän Lovisa för att dinera utomhus för första gången detta år (iallafall för mig). Det var himla mysigt, som det alltid är! Jag valde en cola-flaska tack vare namnet och vi avslutade sedan vår dejt med att synda tillsammans med varsin mjukglass! Möms.
Waitin' on a sunny day.
Större delen av dagen har spenderats på praktikplatsen! Och där har jag lyckats riva sönder en ful porslinsgrej, att inte det har hänt tidigare är ett mirakel. Dock fick jag mig några små fnäsningar från den ansvarige kvinnan, så istället för att bli sur gick jag till klädavdelningen, och där har jag fått vara med min Lisbeth. Solskenet under dagen var att jag kunde få en f.d. drogmissbrukande karl, med brottslig bakgrund (med ett mjukt hjärta), att rodna. Han rodnade fler gånger än vad jag kan räkna på mina två händer. Att ett sådant bad-ass hade så lätt för att rodna hade jag svårt att tro. Men det enda man behövde säga, med ett leende på läpparna, är att han har en riktigt fin nyp-stjärt. Hipps-vipps fick jag en vän, fastän jag varnade honom för att jag hade svårt att sluta prata om hans fina bakdel.
I have loved you for a thousand years,and I love you for a thousand more.
I fredags fick jag en liten överraskning, blev utbjuden på fika av Anita, also-known-as: Fuskmostra mine! Det var rackarns mysigt att få krama om henne en stund. Och tråkiga nyheter behöver inte vara så tråkiga som man först tror.
Jag tycker även att jag hade lyckats bra med att matcha mina fredags-byxor till min köksmatta!
I can tell you there's no place we couldn't go. Just put your hand on the glass, I'll be tryin' to pull you through.
Japp, den första praktikdagen på mitt nya place är gjord. Helt slut i skallen men himla glad, för att jag äntligen har fått en aktivitet igen. Jag överlevde premiär-dagen tillochmed, mycket tack vare gulliga Lisbeth.
Och nu ska jag krypa ihop och krama om min pellefant i väntan på morgondagen. Natti!
Må han leva!
Grattis på födelsedagen Lars-bandage!
But light in it's effect.
Jag har ju världens häftigste bror. Eller menar jag kanske tvärtom?
