Ingen sörjer när du dör, ingen ska sakna det du gör, ingen vill veta var du köpt din tröja.
En stor del av anledningen till att jag utvecklat en "nyfunnen upptäkt i min kropp" har förmobligen att göra med en människa vars namn jag knappt vill tänka.
En feg liten harjävel som inte kan ta tag i sitt nackskinn och ringa till sitt egna kött och blod.
Det är sådana här stunder som jag verkligen är överlycklig och rörd till tårar då jag tänker på att jag har någon så underbar person som jag aldrig kommer kunna släppa taget om. Han är allt min s.k. far inte är. Helt fantastisk, godhjärtad, omtänksam och ja, listan kan bli lång! Han har fått mig att börja tro att jag faktiskt kanske är värd någonting trots allt. Jag älskar dig Janne! Och om jag hade haft äran att ha dig som min fadersgestalt, att se upp till, hade jag aldrig ens funderat på att se bakåt.
Vilka sötnosar!
I will not cry, I will not break.
Här har det inte hänt mycket på den senaste tiden, och det kan ju kanske bero på att det hänt mycket i mitt liv, för ovanlighetens skull. Kul kan jag inte påstå att jag har haft, men jag har däremot insett vilka mina viktigaste och mest betydande människorna och vännerna i min omgivning är.
