So you say the present's just a pleasant, interruption to the past.
Dagens fundering: Sova, sova, sova!
Dagens beroende: Ägg och bacon.
Jag minns då jag fick mina öron på denna låt, det var Petra i min gymnasieklass som tvingade mig att lyssa på den, på hela, och inte en minut mindre. Och jag älskar den fortfarande. Den får mig att tänka på då jag och Emma sitter och väver våra stora plädar och gnolar med i musiken som fanns i min dåvarande mp3. Jag minns då vår älskade klassföreståndare Harriet blev oroliga över våra sexvanor och var tvungen att fråga oss om vi hade grupp-sex, och om vi nu hade det ville hon informera om att det faktiskt kan vara farligt! Jag minns då vi hade redovisning i historia och jag blev så nervös att jag för allt i världen inte kunde sluta skratta, hur jag än försökte gick det inte, jag var sen inte delaktig i den redovisningen något mer. Jag minns hur snygg vi tyckte att samhällsläraren var. Jag minns första dagen efter sommarlovet då jag hade fått diagnosen diabetes och att jag var så nervös över vad mina klasskompisar skulle tycka om det. Jag minns hur vi kämpade med våra balklänningar, det var minst sagt blod, svett och tårar. Jag minns Annas snusar. Jag minns Jojjos cigaretter och helt galna humör. Jag minns alla gånger vi trampade iväg till Ohlssons tyger för att hitta inspiration till vårt nästa plagg. Jag minns blend de första dagarna att jag var så glad över att allihopa följdes med att äta lunch i matsalen, bara så att alla slapp sitta själv och äta. Jag minns hur extremt tajta vi var. Jag minns hur vi skrattade. Jag minns hur vi grät. Jag minns stunden i kyrkan på studentdagen då Emma vänder sig till mig och Stina och utbriser: Det här är sista dagen vi är en klass! Jag minns hur underbara alla i den klassen var då, men inte minst hur underbar vår finaste Harriet var. Jag saknar det lite.
Dagens beroende: Ägg och bacon.
Jag minns då jag fick mina öron på denna låt, det var Petra i min gymnasieklass som tvingade mig att lyssa på den, på hela, och inte en minut mindre. Och jag älskar den fortfarande. Den får mig att tänka på då jag och Emma sitter och väver våra stora plädar och gnolar med i musiken som fanns i min dåvarande mp3. Jag minns då vår älskade klassföreståndare Harriet blev oroliga över våra sexvanor och var tvungen att fråga oss om vi hade grupp-sex, och om vi nu hade det ville hon informera om att det faktiskt kan vara farligt! Jag minns då vi hade redovisning i historia och jag blev så nervös att jag för allt i världen inte kunde sluta skratta, hur jag än försökte gick det inte, jag var sen inte delaktig i den redovisningen något mer. Jag minns hur snygg vi tyckte att samhällsläraren var. Jag minns första dagen efter sommarlovet då jag hade fått diagnosen diabetes och att jag var så nervös över vad mina klasskompisar skulle tycka om det. Jag minns hur vi kämpade med våra balklänningar, det var minst sagt blod, svett och tårar. Jag minns Annas snusar. Jag minns Jojjos cigaretter och helt galna humör. Jag minns alla gånger vi trampade iväg till Ohlssons tyger för att hitta inspiration till vårt nästa plagg. Jag minns blend de första dagarna att jag var så glad över att allihopa följdes med att äta lunch i matsalen, bara så att alla slapp sitta själv och äta. Jag minns hur extremt tajta vi var. Jag minns hur vi skrattade. Jag minns hur vi grät. Jag minns stunden i kyrkan på studentdagen då Emma vänder sig till mig och Stina och utbriser: Det här är sista dagen vi är en klass! Jag minns hur underbara alla i den klassen var då, men inte minst hur underbar vår finaste Harriet var. Jag saknar det lite.
Kommentarer
Trackback
