MrDoris

Dagens fundering: Min vän som jag faktiskt insett jag saknar...
Dagens beroende: Gott sällskap.

Jag skulle vilja kunna äga all världens mod.
Då skulle jag skicka iväg ett fint litet sms till en vän, sms som förövrigt våran relation baserades på, ytligt? Nej.
Nu tänker ni säkert; Men lilla gumman, så svårt är det väl inte?!
Jo det är det, för jag är typ den fegaste någonsin.
Jag saknar alla roliga och uppmuntrande stunder.
Och trots det gått typ ett år så kan jag inte komma från tanken att jag saknar den saten som inte kunde sluta irritera och reta mig till vansinne, dygnet runt.
Han var helt enkelt suverän att fått känna, ställde alltid upp och ryckte upp mig från dom mörka hålen.
Dock vet jag att dessa tider är förbi och kommer aldrig att återupptas, vi förändras och går vidare, men minnen har vi kvar.
Om du nu på något sätt läser denna värdelösa lilla blogg vill jag säga dig;
Jag saknar dig. Otroligt.
Fuck vad jag är patetisk.


Bolidenmarknan 07. Sammanhang? De ni!

Ja fyfan vad jag är trött och inte på humör för någonting.
Min hosta vägrar ge sig och förkylningen i allmänhet sitter fortfarande i.
Men oroa er inte, jag ska inte skriva ett lika deprimerande inlägg som för några dagar sedan.
Jag ska försöka iallafall.

Jobbet går iallafall fortfarande bra, och jag har faktiskt riktigt roligt hör och häpna.
Antagligen är det så att lilla Sofi mår bra.
Äntligen, det är tamme fan på tiden.
Jag har roligt, har underbara vänner (riktigt super-yber-underbara), och bara gillar läget.
Åh, jag övervann just min tillfälliga depression.
Jag insåg just att mitt liv leker, jag är i mina rätta år (trots min ständiga åldersnoja), har mina vänner, skippat detta med eremit-grejen, jag har fan tillochmed klarat av att baka det godaste brödet ever.
Hur sjukt är inte detta?!
Jag kan alltså lägga mig i min säng, tycka att livet faktiskt inte suger och somna lugnt och stilla trots min tjocka näsa.
Det har jag inte kunnat göra sen...ja sen när?
Sen femmans klass kanske.
DET är dock en deprimerande tanke, dock inte så deprimerande att mitt lyckorus inför livet slocknar.
Nej det lyser bara starkare, sådetså.

Jag längtar dessutom till att stiga upp imorgon för att göra mig klar inför jobbet.
Jobba mina ack så roliga sex timmar, springa hem för att se om det finns någon tvättid ledig.
Tvätta mina otroligt skitiga kläder och sedan peppa inför torsdagens påhitt.
Lovely!
Nu ska jag släcka min hunger med mina tekakor, popcorn verkar tydligen bara vara gjorda av luft. (Nyhet? Nej.)
Tjing!